The Eightfold Way


"Och vilken, I munkar, är denna väg i mitten,
som den Fulländade har funnit, som öppnar ögat,
öppnar anden, som för till ro, till kunskap,
till upplysning, till nirvana?
Det är den heliga åttafaldiga väg, som heter:
rätt tro,
rätt beslut,
rätt tal,
rätt handlande,
rätt liv,
rätt strävande,
rätt tänkande,
rätt försjunkande."

Buddha (c.a 560-480 f.Kr.) i en predikan i Benares.

På femtiotalet fann man att hadronerna förutom isospinsymmetrin SU(2) också hade en symmetri relaterad till särtalet, S. Olika försök att sammanföra dessa symmetrier till en enda symmetri gjordes av flera teoretiker, bl.a. i den s.k. Sakata-modellen, i vilken kvanttalen för proton, neutron och Lambda var de grundkäggande. Sakatamodellen hade dock principiella svårigheter.

Murray Gell-Mann och oberoende av honom Yval Ne'eman föreslog att man skulle använda symmetrigruppen SU(3), framför allt dess reguljära representationer, av vilka de lägsta är 1-, 8- och 10-dimensionella. Detta stämde utmärkt med de dittills observerade hadronerna. Mesonerna kunde inordnas i 1- och 8-dimensionella representationer och baryonerna kunde inordnas i 8- och 10-dimensionella representationer. Genom att anta att den starka växelverkan var i stort sätt symmetrisk under transformationer med SU(3) gruppen, kunde man förstå många regelbundenheter i hadronernas masstabeller.

Det dröjde inte mer än ett par år förrän Gell-Mann, och oberoende av honom George Zweig, föreslog att den fundamentala representationen av SU(3) skulle uppfattas som materiens byggstenar. Denna representation är just de tre lättaste kvarkarna:u,d ochs.

Gell-Mann belönades med 1969 års Nobelpris i fysik för sitta arebte om elementarpartiklarnas klassificering.


Tillbaks till Elementarpartikelfysik.